Kan detta låsa liv i blogglöden?

Denna vecka bloggar jag nämligen på Rabén & Sjögrens blogg!

Alltså riktiga inlägg med text och tankar! Som en RIKTIG blogg. Ändå ball.

"There was a song I heard when I was in Los Angeles by a local group. The song was called "Los Angeles" and the words and images were so harsh and bitter that the song would reverberate in my mind for days. The images, I later found out, were personal and no one I knew shared them. The images I had were of people being driven mad by living in the city. Images of parents who were so hungry and unfulfilled that they ate their own children. Images of people, teenagers my own age, looking up from the asphalt and being blinded by the sun. These images stayed with me even after I left the city. Images so violent and malicious that they seemed to be my only point of reference for a long time afterwards. After I left."

svensk synd

Just det ja, brukade ha en annan blogg; Svensk Synd. Skulle då starta eget förlag i samma namn men det blev aldrig av. Det kommer inte bli av i år heller.

Handling på 140 tecken (eller mindre)

"Den inte så gulliga tolvåringen Kate har eventuellt ihjäl en annan tjej på ett kalas och det får hon äta upp under hela tonåren."

Efterkonstruktion

En sak jag har tänkt på nu när jag släpper ny bok är: Sitter och bläddrar igenom boken för att komma på hur jag ska beskriva den när någon frågar: Känner igen känslan. Typ som när jag gjort en film och efteråt tittar på den och undrar "vad handlar denna film om"? Vad vill jag berätta?
Känner mig dum som ett år senare ska komma vad den handlar om. Men nu tänker jag såhär: att det är helt ok. Det är helt ok att komma på i efterhand. Spela roll.
Och för den delen: Egentligen: Spela roll för någon annan vad jag själv tycker om min bok.
Som att man vill veta i förväg vad man ska tycka.
Iofs bekvämt.

Ok: Affektion handlar om livet.