våra röda jackor, ferris 1 och ferris 2

you know you really where the bomb
atomic infamy
you really have to display information
to discover relativity
you know fake and love and peace maker
come on take a moment with your enemy

asså fan. dom låter ju snygga. fucking britter, gå och dö

ahaahaha don’t speak cause your mind is amazing
ahaahaha don’t speak cause your mind is amazing

Haha, fick ett mess imorse när jag låg ensam och kall nerbäddad i soffan: ”kommer du ikväll eller? ;) puss” från ett nummer jag inte hade telefonlistan. Ja ba: ja!, lätt,jag kommer

Det gick jättefint på debaser igår. Vi spelade varannan låt och det funkade bra, och blandade rätt friskt alltså.men det kände som typ en succé.jag gillade när vi lyckades få ner tempot och slängde in prince ”nothing compares 2 U” etc. Det var mycket folk och dans och det kom fram en del efteråt och sa att det hade varit bra.klockan 02 slutade vi och gick in därinne. Det stod ett par tolvåringar på scenen och spelade fläsk och viftade ibland ängsligt med ett finger i luften, och ibland inte. Jag fick för mig att det är sjukt mycket enklare att spela house än att spela vad som helst annat,det är ju ganska bra och så, men lite trist. Man måste vara sjukt packad för att det ska funka, precis som med en del andra grejer, som att träffa gamla högstadiepolare varsom, trängas på malmöfestivalen eller hångla med ugly people. Det funkar ju, men men men men men men men men manly men men men men men