happiness is emptiness

det är söndag.går genom parken runt kärnen, ner till en stad som är tom, ner till vattnet där det är tyst.lyssnar: musik återkommer till saker som har hänt i mitt liv. planerar alldeles för mycket, försöker gå vidare, asså så jävla forcerat. inbillar mig saker,fiender&kärlek, inbillar mig att livet blir mer äkta med tårar, mer äkta med en liten hand i min.inbillar mig att döden blir enklare ju mer jag tänker på den. och att det inte handlar om tiden, utan om nuet.att åren som går inte spelar nån roll

inbillar mig
tror inte på det