marocko

Marocko är vackert.när jag kom ner på stranden igår morse blev jag så tagen,jag ville vara här,och jag brukar verkligen inte vilja vara någonstans, utom så långt borta jag kan. Jag pratade med en ung marockan som sålde donuts och jag ville genuint bli hans vän. Men det är svårt, så svårt

Jag har läst ut två böcker varav den ena var ”vi som aldrig sa hora” av prettospolingen på aftonbladet. Jag ville tycka illa om den, trodde att jag skulle göra det, men nope. Den var gullig,välskriven förutom en del töntiga gymnasieformuleringar. Jag tycker om den. Påminde lite om skantzes andra bok ”plus minus noll” som jag också tyckte var rätt fin. Tog den upp manlighet på ett relevant sätt?jag vet inte, kunde inte direkt identifiera mig med någon av karaktärerna, och det var väl inget nytt i hur ena sidan mystifierar horan med ett hjärta av guld och den andra bara vill knulla den. Men som ungdomsbok funkade den bra och var den väldigt mycket bättre skriven än t.ex. per nilssons böcker och även, vad heter han, som skrev vinterviken – mats wahl.

Igår kväll läste jag ut the great gatsby.jag läste den på engelska och det är lite svårt språk, men den var lätt att komma in i.bra i början, som en breakfast at tiffanys på viagra, sen tappade den och slutet blev jag så trött

Andra saker jag gör i marocko:
Promenerar på stranden
Sover
Äter frukt och kokta grönsaker
Pratar politik, hilary clinton, iran och klimatfrågor. jerusalem, reinfeldt och bibelbältet.
Är fullständigt harmlös
Saknar vissa människor, saknar andra väldigt lite
Tänker, analyserar mitt liv, oroar mig för mycket, = dödsångest
Försöker hitta språnget till svaren:

1:
Det har blivit svårt att älska när all kärlek lett till besvikelse.

2:
looking good but feeling sad
yeah yeah yeah yeah
wow oh wow oh wow oh wow oh
looking good but feeling sad

3:
”Freedom man, that’s what it’s all about”

Ni fattar vilka språng jag tampas med.
fysik.

Kram, mes cheres