Klassiska mail 1: Stockholm Film Festival 2002

Alla ska börja någonstans... Här är ett av många klassiska mail från f.d. pretton på Dansk Skalle. Denna gången var vi med och tävlade om 1 km Film på Stockholm Film Festival med "I love Johan" och vägrade säga vilka vi var...

From: Martin Jern
To: chamoun@filmfestivalen.se
Subject: istället för cv
Sent: Wednesday, November 20, 2002 3:01 PM

Hej Chamoun och alla jurymedlemmar! Tack för att du ringde och berättade vad som gäller och vi är väldigt glada att ni har uppskattat filmen, det värmer!

Vi har diskuterat hur vi förhåller oss till det hela, och helt ärligt ställer vi oss frågande till om det verkligen är intressant med våra CV'n. Vi anser att vår film och de här raderna får fungera som vårt CV. Vi utger oss inte för att vara några svåra konstnärer, det enda vi gör anspråk på, är att försöka vara så självständiga filmskapare som möjligt. Det skulle vara en kränkning mot oss själva och vår ideologi att försöka skaffa oss fördelar (eller för vissa; nackdelar) genom att skicka ett CV om alla hundra filmer vi kan tänkas ha gjort under våra, vem vet, hundra år på Dramatiska Institutet. Så därför ber vi er att försöka respektera vårt förhållningssätt till att försöka vara självständiga filmskapare.

Vi gör våra filmer i samspel mellan oss fyra filmskapare och skådespelarna. Vi jobbar så för att vi gillar det och för att det faller oss naturligt in. Men vi jobbar även så för att undvika att fastna i den traditionella filmstrukturen. För oss skulle den förtillfället vara förödande.

Detta är ett sätt för oss att upperätthålla någon slags värdighet; genom att vara ärliga mot oss själva. Genom erfarenheter har vi fått erfara att man alltid är i motvind tills någon utbrister "Det här är bra!" Och då plötsligt så har alla stöttat oss så länge dom kan minnas. Vi vill inte bli sådana och detta är vårt enda sätt att behålla ryggraden.

Så vem vet? Kan det verkligen vara så fint att vi bara är fyra ovanliga 23-åriga filmskapare med lust att göra bra film utan att kompromissa med precis allt?

Ja, det är så fint och vi hoppas att ni förstår.

Om vårt sätt att göra film tilltalar er, så oroa er inte om resultatet, för det gör inte vi. Men om vår bakgrund och efternamn är viktigare än vad vi har visat att vi kan prestera, så är det nog bättre att ge priset till någon annan än oss.

Vi ses på festivalen!

Med vänliga hälsningar,
Martin, Emil, Henrik och Filippa