jag dör.

apropå det jag skrev nedan så vill jag tillägga blogg som dåligt kommunikationsforum. vill man basunera ut en tio år gammal olycklig-kärleks-historia så ska man göra det direkt till den personen det berör. och om man inte vill göra det, är det bättre att inte skriva något alls.

---------------------

igår hade jag föresten dödsångest i nästan tio minuter. jag tänkte på hur det skulle bli när jag blir gammal å ska dö och aldrig mer kommer att få finnas igen. och då tänkte jag på det här med att vissa folk gnäller och tröttnar på sina liv. Mig själv inkluderat bland.jag har hört att tillochmed fredrik virtanen hatar sitt liv.höhö. nämen alltså, det är ingen som tvingar en att fortsätta leva exakt samma liv som förra året/tio år sen eller tjugo, det går att fly.lovar. Om man säljer all jävla skit man har i sin lägenhet och får ihop lite cash så kan man dra. Man kan åka till en strand i spanien eller en liten by i la france eller åka långt bort till typ mexiko eller australien.det är tillåtet att bryta upp och att lämna allt bakom sig.det är okej att skita i sitt jobb,det är ingen som säjer att du måste leva ett visst sorts liv.

sen hade det gått tio minuter och jag slutade känna mig som ingmar bergman. jag gick hem till julia och valdemar och åt tacosgatäng och kollade på miami vice

---------------------

kollar fascinerat på kindergartencop. i reklampausen går jag in på rodeobloggen: http://www.rodeomagazine.se/rodeobloggen.php?id= fullständigt obegripligt inlägg med enda syftet att få en att känna sig riktigt dumihuvet? dagissnuten börjar igen. jag gillar den (fast inte lika mycket som den där vin dieselfilmen som handlar om samma sak). men gillar hur arnolds oneliners ekar helt tomma eftersom han inte har en aning om vad han säger.

föresten. apropå österrike. jag har lånat mein kampf en gång, på biblioteket i ängelholm. står man med i nåt nazistregister då?